Regeringen föreslår ändringar i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till flera ändringar i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Ändringarna gäller den inkomstrelaterade dagpenningens belopp och intjänandet av arbetsvillkoret. Regeringen föreslår dessutom att sysselsättningsskyldigheten slopas.

Observera att dessa ändringar i lagen ännu inte har trätt i kraft. Avsikten är att ändringarna träder i kraft den 2 september 2024, men innehållet i regeringens proposition kan fortfarande ändras under riksdagsbehandlingen. Vi informerar mer om detta så snart vi får nya upplysningar om hur lagändringarna framskrider.

Den inkomstrelaterade dagpenningen graderas

Gradering av den inkomstrelaterade dagpenningen innebär att den inkomstrelaterade dagpenningens belopp minskar då arbetslösheten drar ut på tiden. Enligt regeringens proposition sänks den inkomstrelaterade dagpenningen första gången när inkomstrelaterad dagpenning har betalats ut för 40 arbetslöshetsdagar och andra gången när den har betalats ut för 170 arbetslöshetsdagar. I det första steget sänks den inkomstrelaterade dagpenningen med 20 procent och i det andra med 25 procent. Den inkomstrelaterade dagpenningen sänks från det fulla beloppet också den andra gången, så att minskningen inte multipliceras.

Enligt propositionen träder graderingen av den inkomstrelaterade dagpenningen i kraft den 2 september 2024. Graderingen gäller personer som uppfyller arbetsvillkoret efter den 2 september 2024 och vilkas arbetsvillkor är 12 månader.

Graderingen ska alltså inte tillämpas på personer vilkas maximitid för inkomstrelaterad dagpenning (300, 400 eller 500 dagar) började innan lagändringen trädde i kraft. Graderingen kommer att tillämpas först när arbetsvillkoret uppfylls på nytt efter den 2 september 2024 och arbetsvillkorets längd är 12 månader.

Lönesubventionerat arbete kan inte räknas in i arbetsvillkoret

Enligt gällande lagstiftning kan 75 procent av lönesubventionerat arbete räknas in i arbetsvillkoret. Regeringens proposition innebär att lönesubventionerat arbete inte kommer att räknas in i arbetsvillkoret i fortsättningen. Lönesubventionerat arbete intjänar arbetsvillkor på samma sätt som nu, om anställningsförhållandet inleds senast den 1 september 2024. Lönesubventionerat arbete räknas således inte in i arbetsvillkoret om anställningsförhållandet inleds den 2 september 2024 eller senare.

Efter lagändringen kommer lönesubventionerat arbete att förlänga granskningsperioden för arbetsvillkoret, som normalt är 28 månader, med hela perioden för lönesubventionerat arbete.

Undantagsvis kan en del av lönesubventionsarbetet även i fortsättningen räknas in i arbetsvillkoret om lönesubventionen har beviljats för anställning av en person med nedsatt arbetsförmåga eller för anställning av en person som fyllt 60 år och som varit arbetslös under en lång tid. I en sådan situation räknas de första 10 månaderna av det lönesubventionerade arbetet inte in i arbetsvillkoret. Om anställningsförhållandet fortsätter med lönesubvention även efter de första 10 månaderna, kan 75 procent av anställningsförhållandets i fortsättningen räknas in i arbetsvillkoret.

Sysselsättningsskyldigheten slopas

Sysselsättningsskyldighet är en lagstadgad tjänst där kommunen under vissa förutsättningar är skyldig att erbjuda arbete till arbetslösa arbetssökande som fyllt 57 år och vilkas maximitid för arbetslöshetsdagpenning har uppnåtts.

Regeringen föreslår att sysselsättningsskyldigheten slopas helt. Enligt propositionen skulle sysselsättningsskyldighet inte längre uppkomma från och med den 2 september 2024. Ändringsförslaget gäller inte arbetsperioder som bygger på sysselsättningsskyldighet som inletts före den 2 september 2024.

Enligt den gällande lagstiftningen kan arbete som bygger på sysselsättningsskyldighet räknas in i arbetsvillkoret i sin helhet. Enligt regeringens proposition kan arbete som bygger på sysselsättningsskyldighet räknas in i arbetsvillkoret om skyldigheten börjar senast den 1 september 2024. Förlängningen av arbetsvillkoret från 26 veckor till 12 månader från och med den 2 september 2024 gäller inte dem i vilkas arbetsvillkor inräknas arbete som bygger på sysselsättningsskyldighet.

Sysselsättningsfrämjande service kan inte räknas in i arbetsvillkoret

I dag kan personer som fyllt 60 år samla in arbetsvillkoret genom att delta i sysselsättningsfrämjande service på basis av sysselsättningsskyldigheten. Det är möjligt att få inkomstrelaterad dagpenning för den tid som denna service pågår även om maximitiden för inkomstrelaterad dagpenning redan har uppnåtts.

Regeringen föreslår att sysselsättningsfrämjande tjänster i fortsättningen inte ska kunna räknas in i arbetsvillkoret. Ändringen avses träda i kraft den 2 september 2024. Samtidigt upphör rätten att få inkomstrelaterad dagpenning för den tid som servicen pågår efter att maximitiden har uppnåtts. Ändringsförslaget gäller inte sysselsättningsfrämjande service som ordnas med stöd av sysselsättningsskyldighet som inleds senast den 1 september 2024.

Det åldersbundna skyddet för den inkomstrelaterade dagpenningens nivå slopas

Enligt gällande lagstiftning skyddas nivån på den inkomstrelaterade dagpenningen för personer som fyllt 58 år. Skyddet av nivån innebär att den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen undantagsvis inte fastställs på nytt, om inte den nya lönen är högre än den tidigare.

Regeringen föreslår att denna skyddsbestämmelse slopas den 2 september 2024. Nivån på den inkomstrelaterade dagpenningen skyddas på nuvarande sätt om arbetsvillkoret uppfylls senast den 1 september 2024. Ändringen kommer således enligt förslaget att tillämpas först när arbetsvillkoret uppfylls på nytt efter den 2 september 2024 och arbetsvillkorets längd är 12 månader.

Mer information

Läs mer om lagändringarna i anslutning till utkomstskyddet för arbetslösa och tidtabellen för dem i pressmeddelandet som vi publicerat tidigare: Tidsplan för lagändringar.

Mer information om lagändringarna finns också på social- och hälsovårdsministeriets webbplats.